Similan

På senare tid har det hänt ganska mycket mer än det som rapporterats om nedan, jag väljer dock att ta en sak i taget. Ligger lite efter just nu men det vet ju egentligen inte ni så mycket om har jag kommit på.
Vissa av er där hemma kanske gillar att dyka, vissa av er kanske gillar mig. Kan då berätta att jag ska ut och dyka kring Similan öarna i fyra dagar nu och bo på båt. Om du blir avundsjuk eller orolig är upp till dig.
Hör av mig om några dagar igen. Då kommer det finnas mycket att berätta misstänker jag.


Ta saken i egna händer

Vet inte om folk i min omgivning alltid skulle hålla med men jag tycker att mamma och pappa gjorde ett ganska hyffsat jobb med mig ändå. En stabil och trevlig uppväxt som i slutändan, utan att låta allt för självgod, resulterade i en relativt normal människa. Något som, vad jag kan minnas, lämnades vind för våg var dock det här med blommor & bin. Jag vet inte hur mamma Yvonne & pappa Janne gjorde men med tanke på hur novis Kalle verkar vara så tippar jag på att de inte ens har snuddat vid ämnet. Vid en ålder kring 24 kände vi plötsligt båda två att det var dags att ta reda på vad alla snackar om. Vad är det som är så spännande. Så kul. Så underbart. Ja, det var dags för en ny utflykt. Anledningen till denna långa väntan är väl att varken jag eller Kalle tycker att det verkar va så speciellt egentligen. Däremot har vi båda fått lära oss att man alltid ska ha ett öppet sinne och vara mottaglig för nya saker.



Visst, den är fin på många sätt men...nej, det känns inte i hela kroppen.



Bin i massor. Inget här heller. Inget pirr. Ingen gåshud. Ingeting speciellt. Inte fick vi någon skyddsdräkt heller så det enda vi tog med oss var sveda och utslag.


Ni får nu tycka vad ni vill. Kanske är det mig det är fel på. Kanske var det bara den konstiga fösta gången som alla pratar om. Kanske är roligare om man är ett gäng. Kanske man skulle, trots att det hade känts väldigt dumt, tagit steget och varit naken. Kanske ska detta ämne helt enkelt inte utforskas tillsammans med Kalle. Ja, jag vet inte. Visst, vi hade en bra dag tillsammans på alla sätt och vis men det är inget jag kommer fortsätta med., sätta mig in i eller på något vis studera vidare. Ja, hur detta kan få folk att sträcka sig efter en cigg kan jag helt enkelt inte förstå.

Jag vill däremot passa på att tacka mamma och pappa. Jag vill tacka er för eran lilla miss i min uppfostran. Fan i den åldern som anses normal för detta samtal så vill man väl inte hålla på med sådana här saker. Själv sprang jag nog mest runt och tänkte på tjejer, och tack vare er miss så kunde jag ju vara ute och härja lite längre på kvällarna. Så...tack så mycket.

Och för er som trillade dit så kan jag väl bara säga att ni behöver inte skämmas. Det är ju tydligen något helt normalt som, även om jag har svårt att förstå varför, nästan alla håller på med på fritiden. Klandra inte era föräldrar för att de gjorde vad de trodde var rätt. Man kan dock fråga sig huruvida det är lämpligt av föräldrar att påverka unga människor i deras val av hobby i en ålder då man är så lättpåverkad.

Vissa säger sig bli hungriga efteråt och det är väl kanske det enda jag och Kalle var beredda att hålla med om efter att ha traskat runt i massa kinesiska odlingar hela dagen. Drog därför vidare till te- och jordgubbsplantagen. Tack vare denna avslutning på dagen så måste jag säga att vi hade en rätt bra dag i Cameron Highlands trots allt.






I'm a golden god

Under våran vistelse i Kuala Lumpur så hände något som vi absolut inte hade räknat med när vi planerade denna resa - vi såg världens alla indier. De är ett gäng kan jag lova och som av en händelse så råkade alla gå förbi vårat rum en kväll.






Vart skulle då alla dessa, geografiskt sett vilsna, indier? Jo, de tog en långpromenad i samlad trupp till Batu Caves för att fira en årlig hinduisk tradition. Ett mäktigt tempel där ett helt folk alltså skulle få plats. Resan avslutades med att bestiga de 272 trappstegen som leder till templet inne i en stor grotta.



Jag hade som av en slump redan gjort denna vandring bara timmarna innan och kunde därför med stor säkerthet stå på vår balkong och peka ut vägen mot gud. Inte alla som har gjort det inte. Ledsagat ett folk i en religiös vandring. Och jag gjorde dessutom detta med en kall öl i ena handen. Sug på den du Mr. All Mighty


Chang

Har inte riktigt orken att uppdatera er om vad som har hant sen senast. Sitter numera ofta ganska stilla nagonstans i Thailand och bara njuter. Kansla for tillfallet - Jag vill aldrig aka hem. Klart jag vill traffa er dar hemma men da ar det battre om ni kommer hit. Ska forsoka bjuda pa en lite battre uppdatering nagon dag framover.

சிங்கப்பூர்

Har nu hittat en safespot i Malaysia. Sitter gömd bland kullar fulla av te plantage och smular i mig en scones lite då och då. Vägen hit gick via Singapore som blev vårat första stopp i Asien. Härligt litet land tycker jag även om det inte alls var lika rent som jag hade förväntat mig. Visserligen så gick det troligtvis att slicka på gatorna i centrum och laga en kycklingrätt på golvet i tunnelbanevagnarna men kom man ut en bit så förstod man vart de gör av en del av all skit.
Bodde i Little India vilket är en upplevelse i sig. En stadsdel full av Indier där marknader kantade gatorna och där en Vindaloo gryta erbjöds i varje gathörn till ett rimligt pris även om Singapore är ett relativt dyrt land för att vara Asien.
Letetade även rätt på Raffles Hotel. Singapore Slings eget BB. Ni som spelar poker känner säkert igen begreppet att spela "osett". En manöver som innebär att man väljer att slänga in pengar i potten utan att kolla på korten man har blivit tilldelade. Precis vad jag gjorde när jag klev in genom dörrarna på Raffles bar. Vi slog oss belåtet ner i varsin soffa och beställde världsvant in en Slingare utan att kolla prislistan och utan att ägna en tanke åt kortet i fickan. Bäljade sedan i oss denna sliskiga drink och kastade som sig bör nötskal omkring oss i lokalen(ja, man ska göra så, det var ingen minifestival). Pågrund av någon innestående skuld till Kalle så åkte jag på att betala. $54! Då ingick inte ens en pistol att skjuta sig själv med.



Let's go nuts. Varför inte göra av med 5 nätters boende i Malaysia på en drink.



Allt som oftast har jag ett enormt leende på läpparna när det är dags för foto. Inte konstigt. Jag älskar det ju. Att stå framför kameran är min grej. Just därför inte heller så konstigt att jag här borta har fått namnet Shing Ho Cha Ming, vilket enkelt kan översättas till Han som lyser upp Asien med sin tandrad. Ungefär. Det skulle lika gärna ha kunnat vara en lottovinst jag hade i handen som en kontoslipp från Raffles Bar.

Vi har varit Singapore Zoo också. Ett otroligt fint Zoo som jag varmt kan rekomendera. man får en otrolig närhet till djuren och ibland känns det som att vara ute i en djungel när det plötsligt flyger en apa över ens huvud. Otrolig närhet till djuren och ett utbud som inte går att klaga på. De t o m en isbjörn inkvarterad i en etta med pool och AC. Det enda negativa med våran dag på zooet var kanske att djuren inte riktigt ville visa sig från sin bästa sida. Bortsett från elefanten då








 



Ja, vi har så klart hunnit med en hel del mer än så, både i Singapore och Malaysia men det berättar jag om någon annan gång. Nu är det nog dags för lite afternoon tea och en scones.

Exil

På grund av tidigare nämnda problem med Nya Zealands rättskipare så har jag valt att gå i landsflykt. Jag vet att vissa där hemma har undrat vart jag håller hus och huruvida jag ens lever. Av säkerhetsskäl har jag inte kunnat avslöja något om min flykt eller på något vis lämna några elektroniska spår efter mig. Numera slår jag ihjäl mina dagar på hemlig ort någonstans i Asien. Jag kommer inom kort kunna berätta mer om vad jag gör men fram tills dess är detta all information jag kan ge.


RSS 2.0