jensgregor

Vi beslöt oss häromdagen för att låna loss ett par cyklar. En utflykt till Byron Bay´s fyr stod på schemat, tydligen den plats som låter en se allt staden har att erbjuda i naturväg. Hjälmtvång som det är så snörade vi på oss en varsin störtkruka och drog iväg. Första gången vi på allvar har varit ute i trafiken. Vi är vana vid ett härligt snigeltempo i flip flops och då spelar det ingen roll vilken sida vägen de väljer att köra på. Nu däremot var det dags för racing genom rondeller och korsningar. Det fanns endast fotbroms på cyklarna så när min kedja titt som tätt hoppade av kugghjulen så bjöds det på en del spännande upplevelser ( ja, utan kedja så går det helt enkelt inte att bromsa). Efter en timmes cykling var vi tvungna att bestämma vilken väg vi ville ta de sista kilometrarna. Jag tyckte att Rainforest Walk lät bra mycket mer spännande än det andra alternativet som bestod av en slingrig bilväg. Av någon anledning så lyssnade Kalle och Pelle på mig och vi begav oss in i skogen på våra cyklar. Tyvärr hade något geni för länge sedan kommit på den briljanta idén att bygga trappor större delen av vägen fram till fyren. Det blev en rejält jobbig stigning och jag fick tydlig förklarat för mig att jag aldrig mer kommer få bestämma något. Väl framme så tog vi en glass och bara njöt av utsikten som inte gick att klaga på.

Kalle kör som alltid välskyddat



Som ni kan se så är det inget problem med orken



När vi väl kom upp så kändes det ändå som det var värt allt slit



En liten vilopaus efter glassen. Hur var utsikten då?



Jo tack, den var helt ok!